Trump och skådespel
Publiken buade ut blivande amerikanske vicepresidenten Mike Pence när han gick på en föreställning om mångfald på Broadway, ”Hamilton”. För rättvisans skull kan man också säga att vissa i publiken applåderade.
Hans närvaro i salongen väckte känslor. Det borde inte förvåna efter en osannolik valkampanj. I applådtacket vände sig ensemblen direkt till Mike Pence. Modigt. Och gjort utifrån upprörda känslor förstås. En talesperson uttryckte sin och hela gruppens oro för att det budskap som föreställningen sänder ut och den mångfald som finns i ensemblen inte är något som Mike Pence kommer att försvara genom sitt ämbete. De talade till en officiell person som är den främsta representanten för en konservativ skara män - jag har inte hört om någon kvinna som utnämnts till en hög post - som nu passerar revy som USA:s kommande, främsta makthavare.
Och Donald Trump twittrar i natten: ”Teatern måste alltid vara en säker och mycket speciell plats. Ensemblen för ”Hamilton” var mycket oförskämd igår mot en mycket god man, Mike Pence. Be om ursäkt!”
Look who’s talking!
Buandet från vissa i publiken tycks för Trump vara grundlöst. Missnöjesyttringarna från grupper som känner sig hotade av den nya amerikanska administrationen är för honom oväntade och ensemblens oro tagen ur luften. Det är synd om Pence. Teatern ska vara särskilt trygg för just honom. För han är blivande vicepresident.
Trump tycks på något sätt fullständigt ha glömt att föraktets och fördomarnas konsekvenser blir just detta. I stället för en demokratisk debatt, förändras samtalstonen till buanden när man har hetsat hundarna tillräckligt länge på Colosseum. När majoritetens diktatur ersätter det samtal som präglar en sann demokrati, tar vi människor till andra uttryck. Kanske har ingen någonsin tidigare buat åt en folkvald, blivande vicepresident. Men som man twittrar får man skörda.
Donald Trump och andra inom republikanska partiet har under en hel valkampanj eldat på alla tankar om att etablissemanget ska föraktas och hånas. Hans kampanj visar att svulstighet, lögner och överdrifter enkelt kan dölja sanning och samtal. Nattliga tweets sprids som sanningar, skapar fördomar och ändrar spelreglerna. Man kan få för sig att Trump twittrar i sömnen.
Först sätter Donald Trump normerna ur spel. Men när de populistiska republikanern över en natt blir just detta föraktade etablissemang ska alla runtomkring uppföra sig enligt samma förkastade normer. Ja, det är inte lätt att vara en del av det etablissemang som Trump har lärt väljarkåren i USA att hata. ”Be om ursäkt”, twittrar Trump om sin stackars, stackars ärkekonservative, kreationist till vicepresident. Kan karln inte skriva själv?
Dear Mr President Elect, låt mig påminna om normsystemet inom konsten. Teatern ska överraska. Den är inte maktens säkra rum. Teatern ska vända upp och ner och ut och in på tomma ord. Den ska förkasta despoter. Den ska utmana och analysera. Och sann konst biter den hand som föder den.
Den nationella, amerikanska kulturbudgeten är så liten, liten. Så liten att det inte är mycket till hand att bita. Och kanske är det räddningen, tänker jag plötsligt. Kanske blir den traditionellt kommersiella synen på kultur, som konservativa och populistiska partier världen över förfäktar, just precis räddningen. Kanske blir just avsaknaden av offentligt stöd och nödvändigheten av att folk är villiga att betala vad det kostar, som det brukar heta, det som lyfter scenkonsten. Kanske utvecklar den kommersiella scenkonsten i USA en helt ny, knivskarp analytiskt förmåga som alla glatt betalar skyhöga belopp för att ta del av.
När sovjetsystemet föll stod plötsligt de oppositionella och regimkritiska utan motstånd. De famlade i en ny frihet. I USA kanske det motsatta händer. Jo, jag fantiserar lite och hoppas mycket. Kanske är det just Trumps och Pences och de andra konservativa gubbarnas maktfullkomliga och twittrande pekfingrar, som gör att hela kulturlivet i USA skriver en ny Declaration of Independence och - i ordets rätta bemärkelse - blir självständigt, kreativt och utmanande. Från filmindustrin på västkusten till Broadway i öster.
Fortsätt twittra, Donald.
